One with the underdogs

Ibland är världen inte alls rättvis. Band som hypas är oftast skit, medan band som skapar bra musik inte kommer någonvart. Det stör mig något enormt när stora skivbolag satsar enorma summor pengar i trender och mjölkar ur så mycket pengar som det går ur en trend för att sedan gå vidare över på nästa, tex metalcore till crabcore osv. Denna vecka tillägnar jag listan till de banden som slåss ur underläge men ändå producerar så mycket kvalitativ musik så att man nästan skäms för att man är en av de få som faktiskt lyssnar på de. Ladies and herrar I give you topp5 - One with the underdogs.

Topp5 - One With The Underdogs

5. 40 Below Summer - Step into the sideshow

40 below summer var ett av de få bra akterna under nu-metal tiden. De erbjöd ett mycket fint alternativ till de massproducerade banden som kom ut runt sent 90-tal/ början av 2000-tal. Plattan "invitation to the dance" anser jag som ett av de starkaste album som nu-metal vågen har fört fram.

4. The Kinsion - You'll never guess who died

Nu blir ni förvirrade, det är ju inte samma låt, men ta det lugnt det strulade med videon så ni får först kolla på videon ovan sen får ni gå och se den video som jag hade tänkt lägga upp här. Kinison är ett sådant där band som man råkar ramla över, man lyssnar på det några gånger för att månader kanske år senare inse att det är bland de bättre band du har hört. Blandingen av skitig rock med hardcore är så originellt att jag inte förstår varför detta band inte har blivit större än vad de är. Sen är det jävligt synd att de la ner för att par år sedan. Men kolla in videon som jag har länkat för en av de snyggaste videorna. Lägg gärna märke till fotarbetet som sker lite då och då i videon. Jag måste gå och öva på dansstegen.

3. Fury of Five - Do or Die

För mig spelar Fury of five i en högre liga än många av macho-hardcore banden där ute. Deras unika riff som tex runt 3:00 minuter i videon gör att de skiljer sig oerhört från mängden. Sen att videon ser ut som alla New York Hardcore bands från 90-talet är bara underbart. Man bara måste älska scenerna med deras polare i bakgrunden. Det är synd att de inte har släppt fler videos då det finns gott om goa låtar på deras tre plattor som de har släppt.

2. Mushroomhead - Solitaire Unraveling

Nej! De härmar inte slipknot! Och ja, de var före slipknot med masker och kostymer! Men det är en väldigt lång historia med lång rivalitet, men för att göra en lång historia kort så fick var Roadrunner records intresserade utav att signa Mushroomhead men Mushroomhead tackade nej till dealen och Slipknot fick dealen och sen vet alla hur stora Slipknot blev. Men "beefen" ska vara över nu. Iaf, det som gör Mushroomhead så otroligt bra är dels för att de gör så bra musik och videos (de har en stor mängd videos så det är bara och youtuba), men det faktum att de gör allt själva. De har sitt egna skivbolag, de bokar egna turneér, de gör egna masker och kostymer, de spelar in sin musik själva och de gör alla videos själva. Ja de har helt enkelt tagit bort mellanhänderna och gör allt på det sätt som de vill. De turnerar flitigt i USA men vad jag vet så har de inte varit i Sverige nångång. Jag vet att de är bra kompisar med grabbarna i Meshuggah och det var prat om några spelningar tillsammans här, men det blev inget av det. Så det är bara o hoppas på det bästa, snart får vi väl se deras show på hemmaplan.

1. Roswell - Dimman

Tveklöst en av de bästa svenska band som någonsin har funnits. Trots en väldigt torr produktion så är deras platta "Void" ett av de starkaste giv som svensk metal/hardcore/galenskap har sett. Bandet finns inte längre tyvärr, men medlemmarna fortsätter och göra grym musik, kolla bara in Tid. Ett av mina starkaste konsertminnen är just från en Roswell spelning. De spelade i Uppsala på Café genomfarten utomhus, det var jag och en till polare samt 2-3 personer till där. Men det hindrade inte grabbarna från att röja som om det var 2000 personer där. Då insåg jag att hur många som än är där för att se dig så måste du spela som om det gällde för liv och död. Den lärdomen har jag med mig än idag.