tisdag 31 maj 2011

Ångesten är total

Denna vecka tänkte jag inrikta mig på den sortens låtar som är så fyllda av ångest och ohälsosamma tankar så att det inte är möjligt att må bra medan man lyssnar på låten. Nu är det dags att skära sig med ett papper mellan tårna, lägga sig naken i fosterställning och gråta. Det är dags för veckans Topp5 som jag har valt att kalla "Lid Ett Liv"

Topp5 - Lid Ett Liv

5. Broder Daniel - I'll Be Gone


Kan man börja en ångestfylld lista på något bättre sätt än med Broder Daniel? Den första raden visar tvivelaktigt om att det här inte handlar om några glada killar. "I won't last long, soon I'll be gone". Broder Daniel är ett band som man antigen hatar eller älskar, jag tillhör den senare skaran. Denna ångest som genomsyrar Broder Daniel är något som jag har fallit pladask för, sen att Henrik Berggren sjunger som en kratta är ett tecken som visar på ren desperation. Nej, vart la jag sminket...

4. Ramallah - True Crime


Denna ångest som denna låt framkallar är något helt annat än den som den förra videon tar upp. I True Crime så handlar det utan tvekan om att bli utnyttjad sexuellt. Det som fascinerar mig är att höra hur offret tar till flaskan och sedan drömmer om att bli ett monster som de själva kallar det. Det är en jävla ångest som fyller en när man inser vad allt handlar om, därför förtjänar denna låt att vara med på listan. Ramallah har ganska många låtar bra låtar som tar upp detta ämne. Lyssna på Oscar Cotton så får ni ännu mera ångest. Jag rekommenderar allt som Ramallah har gjort, det är sjukt bra låtar.

3. Silverchair - Sucicidal dream


Den här låten är så fylld med självmordstankar att jag blir lite lätt depressiv när jag hör den. Man hör verkligen att den som skrev låten inte mår så bra. Man kan förstå ganska enkelt varför denna låt framkallar ångest när man hör den. En ganska så sorglig låt som framkallar ganska mycket frustration. "People making fun of me, for no reason but jealousy" är något som de flesta människor kan relatera till, men att ta det ett steg till och vilja avsluta sitt liv är något som många nog har tänkt på men inte har velat ta det längre än så.

2. The Smashing Pumpkins - Zero


Titta på videon en gång. Om du inte ligger i fosterställning och gråter av den apatin och ångesten som videon och låten förmedlar, ja då är det nått fel på dig. Titta bara på varje gång bandet syns i bild, det är apati så det står härliga till. Inlevelsen från bandet är så sjukt påträngande så man känner sig helt uppslukad av deras totala ointresse av att se ointresserade ut. Man känner som tittare att de inte fejkar, det här är på riktigt. För att totalt höja ångesten så sjunger man "I'm in love with my sadness", då vet man att det här är på riktigt. Jag ligger ner i fosterställning iaf.

1. Cold - No One


För det första; Cold är världens mest underskattade band. För det andra så är Cold och ångest synonymer med varandra. För det tredje så är detta en av mina favoritlåtar sen jag var en liten pojke. No one framkallar såna känslor hos mig så att det nästan inte går att beskriva. Jag kan ha haft en bra dag eller en dålig dag, men låten får mig alltid att må lite bättre (om det är en bra dag) eller lite sämre (vilket kan vara så bra som det bara går). Man får bortse från att de ser ut som vilket neo-metal band som helst från tidigt 2000-tal, musiken har ett mycket, mycket djupare budskap. Denna låt återfinns på plattan med det mest uppfinningsrika namnet enligt mig " 13 ways to bleed on stage", om det inte är ångest så vet jag inte vad som är det.

Denna veckans lista var tung, det är hårt att gå igenom alla låtar och skriva nått om de fast man skulle kunna skriva ännu mera om de, men då skulle ingen vilja läsa det för att det är för långt. Jag får ta och börja skriva en bok.

onsdag 25 maj 2011

I think I'll take a bath in his blood

Denna vecka dyker vi bokstavligen ner i blodpölen och ser hur band utnyttjar blod i sina videos för att höja upplevelsen för oss tittare ännu mera. Jag personligen är en sucker för blod, ju mer blod i videon desto mer kommer jag att älska videon. Jag har försökt i många år att få med blod i mitt bands video, men av någon konstig anledning så röstas mina förslag alltid ner. När man jobbar i sjukhusmiljö som jag gör, då är det väldigt ocoolt att få på sig blod, men när man är en rockstar och gör det i en musikvideo, då är det jävligt fräckt! Nu skär vi oss i handlederna och kollar in när blodet rinner...

Topp5 - I Want Your Blood All Over Me

5. Deicide - Homage For Satan

Glen Benton och hans inhyrda legoknektar visar hur man använder sig utav lite blod för att få ut en ganska effektiv och ganska härlig bild utav zombies. Visst det har gjorts förut av så många band och i så många filmer, men Deicides twist på det hela är att zombierna har ett mål för en gångs skull, ta kål på präster och kanske inte så helt oväntat kristendomen. Det som fångade mina öron och ögon första gången jag såg denna skapelse var när solot började, som är sjukt bra, då började zombien att jaga prästen. Pricken över i:et för oss detaljnördar.

4. Slayer - Bloodline


Om den förra videon använde sig utav lite blod för att höja effekten så slår Slayer på stort med att dränka allt och alla i blod för att visa....ja för att visa vaddå? Kanske bara att de kan? Vad vet jag, men det här vet jag, videon är sjukt snygg och Tom Araya klär väldigt bra i blodrött. Det är bara synd att Dave Lombardo inte spelar trummorna men annars är det en helt okej Slayer låt. Japp, ni har läst rätt, Slayer är med på denna Topp5 igen. Det är jobbigt när de har gjort allt som jag vill skriva om. En liten rolig grej med albumet som denna låt är ifrån. Titeln på plattan är "God Hates Us All", kan ni gissa när den gavs ut? 11 september 2001, lite ironiskt tycker jag.

3. American Head Charge - All Wrapped up



Nu börjar det hända grejer! Ta blodet från förra videon, lägg till ett antal djurkadaver, salta med ett gäng psykotiska jänkare och peppra med en låt som slår allt som neo-metal någonsin har producerat. Ja då har du detta mästerverk som inte har blivit visat på så många TV-kanaler och som inte så många personer vet om. Ett av mina favoritband som jag har haft turen att få se live, de var här 2003 eller 2004 med Slipknot och tyvärr så tyckte jag att de sopade mattan med Slipknot. Videon finns inte tyvärr med så bra kvalite men man får ett hum om vad det handlar om. Jag kanske borde varna känsliga tittare? Nej det kanske man borde spara till nästa låt.

2. Cradle Of Filth - From The Cradle To Enslave


Oj oj oj, nu händer det saker onekligen. Nu blir det lite äckligare, lite blodigare men lite härligare. Nu varnar jag känsliga tittare. Det är dags för den videon som innehåller mest blod och diverse andra fräna saker. Det som gör denna video så härlig är Cradle Of Fitlhs öga för detaljer, hela videon är så synkad med låten att man måste kolla på videon flera gången för att uppfattat allt. Jag tänkte ge er mina favorit detaljer: Runt 1:45 i låten så har pianisten dött och när de klipper tillbaka när han står och hamrar på pianot som en zombie så är hans hela kroppsspråk så jävla tajmat med låten och storyn i videon.  Hela sekvensen med basisten från ca 2:00 kan vara det snyggaste jag sett i en video. Först börjar det med den lugna delen där de spelar fioler, fast på sina handleder med stråkar gjorda av rakblad som droppar ner i ett badkar. Sedan så dyker det en kvinna upp från blodet i badkaret (Elisabeth?), därefter så stiger hon upp tar hans hand och i munnen har hon ett rakblad. Vad står det på rakbladet? "Made in England" vilket för tankarna till Judas Priests klassiska album "British Steel" som har ett rakblad på omslaget. Det måste ändå ses som en hyllning till ett av världens bästa band. När hon skär av hans hals så skriker han precis så att det passar perfekt med låten. Jag har gåshud! Denna video är helt enkelt bra genomtänkt och genomförd, Cudos till Kläder av Filt.

1. Satyricon - Mother North


"Mother North should be the Norway's national anthem" är den senaste kommentaren. Jag kan inte hålla med, den borde vara hela världens nationalsång. Jag kan inte beskriva i ord hur mycket den här låten betyder för mig. Det var en av de första riktigt hårda låtarna jag har hört och fortfarande är den bland de bästa låtarna jag har hört. Men för att prata om videon lite, det finns en version som är på ca 6.26 som är censurerad, den är inte kul och speglar inte vad Satyricon vill ha ut av låten och videon. Vi fokuserar på den riktiga videon. Om jag minns rätt så är detta deras första video, och vilken video det blev. Den är inte så påkostad som några av de andra videorna på listan men den klår alla med hästlängder tack vare en enda sak, nämligen den stämning som går igenom hela låten och igenom detta mästerverk. Ett av de bästa inledningarna på en video börjar ca 1 min in i videon då Satyr slår sönder ett kors med en yxa. Detta sätter standarden direkt, det är rått och det är brutalt. Ca 20 sekunder senare kommer ännu ett klipp där ribban sätts, Frost tänder eld på ett upp-och-ner vänt kors. Lyckan är total och det har endast gått ca 1 och en halv minut i videon. Resten bygger på den stämning som låten framkallar och kulkminerar i när Satyr offrar tjejen som går runt med honom. Det är något som är så vackert med den här videon och låten så att det inte går att beskriva, allt är bara perfekt. Mother North united we stand - together we walk

tisdag 17 maj 2011

Despite all my rage...

Det kommer dagar då allt känns svart, riktigt svart typ åt korpsvart hållet. Tjejen gör slut, tuff dag på jobbet, bolaget stängde 5 minuter tidigare. Vilken anledning du än må ha så kan det vara skönt att bara glömma allt, sätta på vissa låtar som får en att må bra samtidigt som man visar sitt missnöje mot etablissemanget. Så slut upp bröder och systrar, kusiner och getter, det är dags att få utlopp för eran frustration. Här är veckans topp5 a.k.a Topp5 -  Skitarg.

1. Smashing Pumpkins - Bullet with butterfly wings



Med textraden: "Despite all my rage I am still just a rat in a cage" så definerar pumporna all den ångest man kan känna när man genomför samma rutin varje dag (läs:jobb). Videons mörka färger hjälper till att färga låtens ännu mörkare tongångar. Ibland är det underbart och vara deppig när det förpackas så här vackert.

2. Limp Bizkit - Break Stuff


Jag vet, jag vet, jag vet, jag vet! Fred Durst måste vara en av världens sämsta frontmän genom alla tider. Men ibland kan även de sämsta göra något som faktiskt går att lyssna på. Break Stuff fångar exakt vad många av oss vanliga dödliga känner rätt så ofta i livets hårda skola. Om man bortser från Freddans apdans genom videon så är låten en helt okej moralhöjare en dålig dag.

3. Slipknot - Surfacing


Den poetiska ådran flödar verkligen genom denna text, eller vad sägs om "Fuck it all, fuck this world, fuck everything that you stand for..." osv. Så enkelt, men det fungerar tvivelaktigt väldigt bra för mig. Ibland så är enkelt så mycket bättre när man bara vill få ut de primala känslorna som gryr ibland oss. En liten fotnot; notera att det måste vara minst 30 grader i videon. Alla i bandet är klädda i svart, har masker på sig och röjer som om det inte fanns någon morgondag. Publikvärdarna sprutar ner publiken med vatten, hur varmt lär det inte vara på scen under alla dessa kläder? Jag hade nog svimmat...

 4. Slayer - Payback


Slayer fungerar alltid! 'nuff said!

5. Terror - One with the underdogs


"Always against the odds, one with the underdogs"! Terror får mig alltid så freakin' taggad så det är inte sant! Man glömmer bort allt så snabbt för att det händer så mycket under en så kort tid. Mycket, mycket bra text om hur det känns att vara längst ner på kedjan. Obs! Passar mycket bra till innan man ska iväg till gymmet och pump some iron.



För att avrunda så länkar jag till en av de bättre banden där ute som skriver väldigt bra låtar om hur det är att vara arbetare. Och ja, mitt dilemma handlar om det som "puts food on the table", lé Workovic. Läs och njut era arma arbetare.

tisdag 10 maj 2011

The little drummerboy

Då var det dags för det första officiella inlägget. Efter att ha läst Nick Hornbys bok "High Fidelity" så blev jag inspirerad att göra mina egna topp5 listor. Därför kommer denna blogg att innehålla en hel del topp5 listor.

Veckans topp5 lista kommer att handla om trummisar. Många brukar lägga märke till sångare eller gitarrister när de för första gången ser ett nytt band. För mig är det helt tvärtom, jag lägger märke till trummisen, om trummisen inte spelar med känsla och lever sig in i musiken så blir bandet genast mindre intressant. Men däremot om trummisen verkligen sparkar stjärt och röjer och lever sig in i musiken, ja då blir jag lite lätt förälskad. Nu finns det säkert tusen till grymma trummisar där ute, länka gärna till fler, men de här trummisarna som dyker upp i listan är mina personliga favoriter. Jag visste inte hur jag skulle rangordna listan så jag beslöt mig för att inte rangordna listan alls utan bara skriva ner de 5 bästa trummisarna enligt mig. Nu kör vi.

1. Yoshiki Hayashi

Yoshiki spelar med en sån passion som jag sällan har skådat. Människan kan knappt sitta still på vissa partier. Man bör lägga till också att Yoshikis annorlunda spelstil har lett till att han måste bära en stödkrage när han spelar trummor för att han har röjt för mycket under årens gång. Jag bör också nämna att klippet är från den sista spelningen med orginalsättningen. De hade beslutat att lägga ner bandet efter denna spelning och därför är det extra kul att se Yoshikis kroppsspråk under låten men även under hela spelningen. Kort efter spelningen så dog en av grundarna av bandet Hide, detta gör det hela så mycket mycket mera ångestfyllt. Endast en sak återstår att säga: Kurenai!

2. Dave Lombardo
Behöver jag verkligen utveckla? Dave Lombardo är och förblir den bästa trummisen, kort sagt. Dave spelar så skoningslöst och brutalt men samtidigt så svänger det som fan. Titta och njut från 3:38 i klippet, magiskt!

3. Mark Mironov
"Jävlar vilken skön trummis!" Var det första jag fick ur mig när jag först fick se denna video. Denna kille, som blott är runt 20 år, kör över allt och alla i detta klipp. Han är grymt teknisk men samtidigt visar han en känsla som få trummisar har. Man måste nästan se det själv för att fatta hur bra han är. Titta och njut. 


4. Jordan Mancino
Jordan Mancino från amerikanska As I lay dying vevar på som om det inte finns någon morgondag. När han börjar showa, ja då jävlar ska man hänga med. Titta bara från 1:20 i klippet så får ni se vad jag pratar om, det hela som gör det extra bra är att hela bandet är så sjukt taggade så att de gör så jävla bra ifrån sig. Metalcore när det är som bäst.


5. Dave Grohl
Vill man ha en trummis som spelar så att hela stället svänger, ja då jävlar vänder man sig till Dave Grohl. Människan får till ett sådant sväng så att det inte är sant. Han må vara den minst tekniska trummisen på denna lista men sättet han spelar på gör att han i mina ögon tillhör topp5. En sjukt musikalisk trummis som spelar de flesta instrument och som är en jävligt bra låtskrivare. 

Bubblare:

Det finns dock några trummisar som jag tycker är värda att nämna i detta sammanhang

Stet Howland
Stet spelade med W.A.S.P 1992-2001 samt 2003-2006. Jag diggar den här snubben, dels för att hans trumuppsättning är något som jag inte har sett tidihgare men mest för att med hans outfit och hans kroppsbyggnad så ser han ut som en brottare. Lägg till hans Carola fläkt, basistens bula som får för mycket utrymme i detta klipp samt att det är en jävla bra låt och att Blackie är lite trött och småfet så gör det till ett jävligt bra och underhållande klipp.

Rick K.

Det här klippet har nog de flesta sett men det tål att ses och nämnas igen. Jag har inte så mycket att säga förutom att det här klippet är så sjukt bra. Uppenbarligen spelar de så tråkig musik att Rick måste flippa helt i varje låt, det skulle jag nog också göra om jag spelade i ett coverband som ingen bryr sig om.

måndag 9 maj 2011

Enter Sandman

Då var det dags för mig att ta steget ut i bloggvärlden. Men ni behöver inte oroa er, denna blogg kommer inte att ta upp ämnen som är helt triviala som tex vad jag har på mig, vad jag har gjort idag osv, denna blogg kommer att fokusera på musik helt enkelt. Jag vet att jag har sagt att bloggar är djävulens påhitt men jag har kommit till insikten att om man har något vettigt att säga så är en blogg en utomordentlig bra idé.

Men nu släpper vi det och går över till det som är viktigt. Jag är en musiknörd utan dess like och jag känner att det finns så mycket bra musik där ute som jag vill skriva om. Jag har alltid velat skriva och tipsa om musik men pga tidsbrist så har jag aldrig riktigt vågat ta steget ut och kontakta någon tidning där jag veckovis får musik att recensera. Så jag tänkte ta kontrollen och slippa skriva under press och istället skriva om musik som jag tycker är intressant. Fokus på denna blogg kommer att ligga på den hårda skolan (metal/hårdrock) men det kommer även inlägg om ganska mycket annan musik då jag lyssnar på oerhört mycket olika musik som ni kommer att märka snart.

Denna blogg kommer att fokusera på tre ledord: Ärlighet, det ska vara rakt på sak samt att det kommer vara ocensurerade åsikter från mig.